Den här lilla älsklingen alltså...

Här är han min lilla älskling! Men för fyra år sen, så han är något större nu. han gillade att tugga på de här trä knopparna på de byråer vi hade stod i köket på den tiden. Det klia nog skönt i tänderna. Det var väl tur det var billiga byråer. Han fick hålla sig i köket den första tiden när han var ensam hemma. Han var liksom inte rumsren så det var att torka golv varje dag ett tag. Men åh vad jag INTE ångrar att jag skaffade honom. Något så gosigt och sällskaplig och mysig som han är det är svårt att hitta.

Liten busig och med ett jäkla temperament. :)

Jag stod och pratade i telefon och han ville gosa så han tröttnade på mig och la sig på mina fötter och sov. ;) Det blev väldigt skönt om fötterna kan jag lova.

Trött det har han alltid varit, som liten när han busat mycket. Här har han fått tagit över kattens mjuka korg. Den ville han massakera efter några veckor. Det kan ju inte få vara mycket helt.

Det här är så våran Ludde. Han ligger gärna under täcket och sover. Och kikar ju så klart på vad jag gör. För han fick ju inte sova i sängen till att börja med. Han är liten och gullig och skulle sova i sin korg på golvet.

På kvällarna innan matte lägger sig i sängen så kan man ju få sova hos matte när hon halvligger i fotöljen. det varma lilla gosiga knytet växte fort. :)

Sola ja varför inte passa på när han ändå hitta en pinne att tugga på. Här la han sig bara helt plötlsigt och ville inte gå nå mer. Det var ju så mysigt i solen.

Han var inte så kartig som han själv trodde så liten som han var. Men nog fånga han många hjärtan allt.

Här på kvällsrundan innan natten såg han en igelkott. Han var inte så mycket större än den. Nyfiken kan man ju vara, så försiktigt smög han fram och nosa på den. ;)

Här min lille fis från fm när jag kom hem från jobbet och hitta honom i sängen under mitt täcke. Han gillar inte att jag fotar honom. Han är så envis som ett barn. Så får man inte kort på honom första försöket så är det kört sen.

Jag satte mig i soffan och tittar på film för att få lite avslappning innan det var dax för maten och andra sysslor. Då kommer han upp hoppandes i soffan och lägger sig i mitt knä. Han få en egen filt över sig och somnar. Här hörde när jag tog första kortet. Och därför tittar han upp på det andra. ;)
Ja nu har ni fått se den lille krabaten. Han är gosigare än nånsin och kanske beror det på att han känner av hur jag mår. Han är sååååååå mattes bästis!

Många funderingar och tuffa beslut

Ja vilken dag! :) Eller ska man skriva kväll? 

Gör ett försök att skriva ut stickers och min skrivare eller ja kanske datorn vill helt enkelt inte. 

Jag försöker hitta en bild på min dropbox och få in i detta inlägg men det funkar inte det heller.

Som min äldsta son säger ibland. - Du och tekniska prylar alltså.

Jag kan stå i en butik och försöka trycka på bilder på en sån där skärm och den vill helt enkelt inte ta min fingrar. Han trycker hur lätt som helst och jag få se vad jag söker. Ja jag säger då det.

Ja jag och tekniken är inte alltid så jäkla lätt precis.

Mycket ska man vara med om innan man trillar av pinn och man får väl hoppas man har en jäkla massa år kvar. För nån gång ska jag börja leva livet riktigt mycket. 

Just nu är jag vad min pappa säger BKRS vilket står för i hans fall bra karl reder sig själv. I mitt fall blir det då Bra kvinna reder sig själv. Klart som f-n jag gör. Jag är stark psykiskt även om min tröga kropp inte fattar det alla gånger. hahahaha

Jag brukar klara av det mesta själv. Byta däck på bilen, fixa mina krångliga tekniska problem, snickra till det som behövs, skruva upp eller ta ner saker jag behöver få bort. Det krävs faktiskt bara lite sunt förnuft. Och det har jag ganska mycket även om många lyckas såra mig om och om igen.

Men nu till något mer positivt? Eller är det det? Ja jag har fått en beställning på ett kort om jag orkade och hann. Ja igentligen två kort men det är ett till slutet av maj och jag tänkte att klart jag ska klara det. Då kanske jag kan komma igång igen. Och hitta tillbaka till min hobby. Det är ju positivt. 

Men det negativa i kråksången är att jag bara sitter och tittar och plockar med mina saker. Varför ska det vara så svårt att komma igång igen. Det känns inte ens som ett måste för då brukar det låsa sig helt. Det känns som att det vore så kul att lyckas med ett kort igen.

Ja det kanske funkar vartefter. Kanske behöver jag mer press och stress för att få fart på det.

Nu sitter jag och lyssnar på musik och skriver och det gör att jag mår så bra. Jag måste lära mig att koppla av mer. Har varit hos psykoterapeuten idag och fått veta att jag igentligen måste sluta vara så snäll. Jag måste kunna säga nej och inte ställa upp och fixa med saker hela tiden. Och då inte menat mitt scrappande alltså. Ja och just nu känns det faktiskt som att det vore en ganska bra ide.

När börjar mitt liv som jag vill leva det? Ja ni när börjar era. Nog har väl alla sina drömmar om hur det skulle vara härligt om det såg ut på ett visst sätt? Usch vilket svammel!

Ska nog försöka mig på ett litet inlägg om en liten sak som gör mig så lycklig.

Att vara sjuk inom stress

Jag har nu varit helt sjukskriven sen oktober 2015. Och jag läser mycket om detta med stress och tänkvärda ord.
Det jag känner mest är varför inte arbetsgivare och andra runt omkring inte förstår. Om dom själva inte haft det så är det inte många som förstår vad det innebär. Men har man det så vet man mycket väl vad man går igenom. Ändå kan man få så mycket negativ energi istället för positiv feedback.
Jag vet att jag måste bli mer ego. Jag vet att jag är en omtänksam person och jag är väldigt stark och har klarat ganska mycket genom livet.
Det är först nu som jag igentligen verkligen känner att jag faktiskt alltid varit så stark och klarat så himla mycket genom livet. En kommentar jag fick från min psykoterapeut var: - Hur har du överlevt allt? Hon var ganska chockad tror jag att jag hade råkat ut för så pass mycket. Att hon sen ändå bara hade hört hälften kändes själv ganska chockat. Ja jag är stark. Jag klarar ganska mycket. Men den här gången sa min kropp ifrån och det blev ganska jobbigt att andas och jobbigt att åka och träffa folk.
Ja jag kände att allt börja bli för mycket vad det än var.

Idag är det början på april och jag har äntligen fått min vilja igenom. Men först genom tjat och gnat och kämpaglöd och mycket hjälp från facket. Så ska jag få börja prova på att jobba igen. Jag ska arbetsträna först i två veckor.
Sen ska det bli 2 veckor på 25%, 2 veckor med 50% och 2 veckor med 75% för att sen komma upp i 100% av min tjänst.
Det ska bli jättekul. Men visst jag är supernervös för att det inte ska funka. Men jag måste lyssna på min kropp och känna efter vad jag verkligen orkar.
Jag sätter mig och börjar räkna ut vad jag skulle ha för timmar att jobba när jag börjar och vilka kombinationer av tider det kan bli. Det sjuka i det hela. TROTS att jag ska tänka på vad som är bra för MIG och ingen annan, så sitter jag och planerar tider för vad som blir bäst för arbetet och min kollegor. Det är ju precis det jag ska skita i rent ut sagt. Jag ska ju tänka på bara vad jag mår bra utav nu. Men men... första dagen imorgon och så får vi se. Tänkte jag skulle ta ett litet block och göra dagboksanteckningar för att skriva ner hur jag tycker dagarna går.
Min gubbe har sagt nu i några dagar - Vad tänker du på? Jag försvinner in i min värd och tankarna går runt. Mycket hur det går beror nog på hur jag blir bemött på jobbet också. Jag ska bara vara utöver i 2 veckor och se vad jag orkar och hur det går.

Som jag läste lite om i en annan blogg: Som sönderstressad (gått in i väggen) så är det ganska mycket man ska klara av igen. Man ska klara att vara social igen på normalt vis. Ska klara gå till affären, jag ska klara av att det kanske blir mycket en dag och lite lugnare ibland.
Jag ska klara av att inte rusa fram utan ta det i den takt som min kropp vill för att jag ska kunna komma tillbaka.

Någon jag pratat med sa att det kommer bli jätte jobbigt när man får samtala med en psykoterapeut. Man mår sämre innan man mår bättre. Jag kan säga att jag tycker inte det varit jobbigt över huvud taget. Jag har bara mått jättebra och det har fått mig att tänka på väldigt mycket. Det känns väldigt bra.

Nej nu ska jag fortsätta med min hobby och pyssla med min planner en stund innan det är dax för sängen.